att skola – klassas

av sistaversen

http://st.nu/opinion/ordetfritt/1.6591159-ni-skulle-se-era-barn-i-skolan

Utan att fördjupa oss i psykologi. Några tankar och lite vag filosofi.

”[…]att handfatet inte är en urinoar[…]”

Når man upp så får man kissa i handfatet!

Barn som inte når till handfatet för att urinera måste ta till hjälpmedel. Vad har de tillgängligt inne på toaletten för att utföra dådet? Hur kan de manipulera och använda sin omgivning till sin fördel? Det kognitiva perspektivet; förmågan att tänka, lösa problem samt reflektera över vårt eget handlande.

Om vi föreställer oss en pojke som av någon anledning vill kissa i handfatet. Pojken når inte upp men bestämmer sig för att testa sin lycka stående på golvet siktande upp mot handfatet. Det kommer bredvid, i papperskorgen och det skvätter på spegeln. Nu, istället för att torka upp och göra i ordning så går pojken. Pojken får skäll av lärare och det blir hemsamtal. Pojkens föräldrar vill inte tro på det, han är så väluppfostrad och gör aldrig otyg i hemmet.
Kognition; att reflektera över konsekvenser av handlingar. Pojken försöker igen, men den här gången står han på toaletten och siktar i handfatet inte långt bort. Det skvätter lite på golvet och på spegeln. Inte så farligt tycker pojken och går tillbaka till klassrummet utan att städa efter sig. Det blir ytterligare hemsamtal då det uppdagas, gång på gång.

Skolan är en sandlåda där möjligheterna för djävulstyg är enorma och det utnyttjas av ifrågasättande, en viktig egenskap. De flesta hem har fler starka stimuli att ta bort; TV, datorspel, efterrätt och annat som barnen tycker om. Ett barn som inte gillar sina kamrater eller kanske skolan överhuvudtaget kommer inte ha några problem med att sitta inne på rasten som straff. Eller någon som vet att hemma finns det ändå inget roligt att göra, klasskillnader syns inte minst i klassrummet.

Tillslut kommer barnet som kissar(kissade?) i handfatet komma undan med det i skolan, om denne fortsätter. Barnet kan nu antingen prata sig ur det eller har så pass bra teknik att ingen märker det längre.

Detta betyder inte att det är ett normalt beteende eller socialt acceptabelt. Men det betyder att barnet har utvecklats, något skolan finns tills för. Det gynnar knappast alla, eller knappt någon. Men det är en utveckling och kissa i handfatet ett exempel. Om barnen aldrig testar ifrågasätter auktoriteter, så vart hamnar de då? De har redan haft hela sina liv på sig att ifrågasätta sina föräldrar. Vem har sagt att allt lärare säger är korrekt och helt enligt de sociala normer och värden vi lever efter.

Testa gränser. De barn som tar ut svängarna och har flera olika beteenden beroende på omgivning och umgänge, de är de som kommer någonstans, eller ingenstans – lite beroende på hela situationen i sig.

Se er omkring. De som kan manipulera och vända sin omgivning utan bekymmer är de som styr världen.
Det är det och de vi inte ser vi ska se upp för (pojken som kissar i handfatet utan att någon vet om det).

Bert (Ej registrerad) skrev:
Svenska barn har haft respekt för lärare, och varit skötsamma i skolan, visst det finns undantag, men jag har aldrig varit med om det som händer nu.

Vad kan det bero på?
Nedskärningar?
Influenser från andra kulturer?
Att föräldrarna sitter med mobilen/facebook istället för att vara med deras barn?”

Sidnot/svar till ‘Bert’, ovan.:
Segregering och de kommunikationssvårigheter går hand i hand. Utbilda, integrera och döda klasskillnaderna, för alla.

Annonser